För att lyckas med sin kompost, är det viktigt att känna till en del grunder - framför allt att det är själva skötseln av komposten som är det viktigaste. När det gäller behållarens beskaffenhet är det viktigt att den är tillräckligt stor. Utöver det kan den se ut på alla möjliga sätt – allt ifrån ett hemmabygge i korrugerad plåt eller trä, till köpta behållare för dyra pengar.
Att kompostera är som att baka!
Det gäller att ha rätt ingredienser. I en kompost handlar det om 4 huvudingredienser:
KVÄVE - näringsrikt material: matavfall, urin, grönt gräs, dynga
KOL - näringsfattigt material: spån, vissna löv, poröst papper
SYRE - vid kompostering av matavfall måste syre tillsättas!
VATTEN - komposten ska vara fuktig som en urkramad sv
Jämför komposten med dig själv!
Såväl komposteringen som vår egen matsmältning är processer som bryter ner näringen och vars restprodukter (urin / lakvatten och bajs / mullämnen) är förutsättning för ny växtlighet. All nedbrytning kräver syre, och avger koldioxid. All växtlighet kräver koldioxid och avger syre. Visst är det sinnrikt ordnat!
|
Du behöver
Näring (=kväverik föda)
Fibrer (ex.vis bröd, flingor)
Syre (vi andas)
Balanserad kost
Vätskebalans
|
Komposten behöver
Kväve (=näringsrikt material)
Strö (kolrikt material: ex.vis spån)
Syre (vi luftar)
Balans mellan kväve och kol
Vätskebalans
|
|
Resultatet blir
Värme (kroppen håller 37 gr) Restprodukt: näringsrik urin
och mullrika fekalier (avföring)
|
Resultatet blir
Värme (varierar, ofta mer än 37 gr)Restprodukt: näringsrikt lakvatten och mullrik jord
|
Vad kan man lägga i komposten?
I princip allt från växt- och djurriket. Exempelvis: Matrester, grönsaksrens, gräsklipp, trädgårdsavfall (smått), löv, en bit falukorv, dynga, kaffesump, kaffefilter, urin, skal, fjädrar, kärnor, hushållspapper, riven äggkartong, en död höna, mögligt bröd, tepåsen, hårtussar, äggskal, köttben, fiskrens, en död mus, osv. En del tar längre tid på sej att brytas ned (äggskal, ben, grenar).
Tänk på...
> att det du lägger i komposten ska du sedan vilja odla din mat i. Undvik gifter! Ta ställning till om du vill välja ekologiska matvaror!
> att komposten är en värld av nedbrytare där mögelsvampar, små kvalster, mask och gråsuggor hör hemma...
> att maskar inte gillar citrus (inte ens om den är obesprutad). För dej som vill ha mycket mask…
Kompostens skötsel
En komposthög i trädgården med löv, kvistar och litet rens "sköter sej själv" kan tyckas. Men blir det jord? Oftast tar det oändligt lång tid pga att den innehåller mest kolrikt material och kväve saknas. Ofta är den för torr. Men den luktar inte, och är inget problem i sej. Tillsätt kväve (kissepottor, dynga, matavfall) och plötsligt händer det saker!
En kompostbehållare med matavfall som får "sköta sej själv" börjar däremot att lukta. Här är det tvärtom: för mycket kväve, för lite kol (strömaterial) och för blött. Det gör den syretät och materialet ruttnar. Även detta blir jord på längd och sikt. Men det är inte särskilt charmigt… Här behövs det sugande sågspån och syre!
Du som har erfarenhet av kompostering av trädgårdsavfall, och dessutom kanske är bra på det, ska veta att kompostering av matavfall har en annan balans och kräver sin specifika skötsel.
EN BRA RUTIN!
LUFTA - Riv i materialet med en luftningsstav
LÄGG PÅ MATAVFALLET - gärna samlat i mitten
TÄCK MED STRÖ - ca hälften av matavfallets volym
Att välja behållare
Komposteringen sköts smidigast i en behållare med två eller flera fack - alternativt i två separata behållare. Exempel:
1:a facket :
Här börjar du. När den är full, tar det ca 6 mån – 1 år innan det blivit jord. Under tiden sjunker materialet ihop. Lufta ibland. Lägg inte på nytt!
2:a facket:
Du fortsätter nu här. När den är full är (i bästa fall) 1:a facket klart och kan tömmas för att användas igen. Även om det inte är helt klart – kan efterkompostering ske i en trädgårdskompost eller i en egen hög. Täck med presenning så inte näringen rinner iväg med regnvattnet.
3:e facket:
Här förvaras strömaterialet och luftningsstaven. Eller så används det som ett 3:e komposteringsfack.
Hur stor ska den vara?
Det behövs ca 100 liter per person och år. En välisolerad behållare som syresätts väl bryter ner materialet snabbare än en oisolerad som sköts mer sporadiskt. (Man räknar den totala volymen om man har flera fack/behållare.)
Trä, metall eller plast?
Trä ruttnar, men återgår för all del till kretsloppet igen. Metall rostar. Plasten tål den tuffa, fuktiga miljön bra.
Välj en enkel, okomplicerad konstruktion!
Kompostbehållare kan förvandlas till sopor i ett fascinerande tempo! Hos Konsumentrådgivningen och på Miljö och byggkontoret finns en översikt över marknadens utbud. I vår kommun tillhandahåller Järnhandeln och Odal ett begränsat urval behållare. De har även luftningsstavar.
Placering?
Behållaren kan gärna stå skuggigt och skyddat från nordanvinden. Underlaget ska vara dränerande med tanke på lakvattnet. Undvik att ställa den nära uteplatsen eller vädringsfönster, med tanke på lukt om den kommer i obalans.
Skadedjurssäker?
En råtta kan gnaga sej igenom det mesta. Möss kan slinka in underifrån eller genom springor. En välskött kompost drar inte råttor för matens skull. Däremot kan möss flytta in i eller under den för den goa värmen vintertid. För att undvika objudna gäster:Se till att behållaren ansluter väl till underlaget – gräv gärna ner den en bit. Montera ett stålgaller eller en galvaniserad, perforerad plåt i behållarens botten. Låt det gärna gå upp en bit på sidorna. (Perforerad plåt kan måttbeställas hos t.ex. Tremans) Se till att locket ligger stadigt och inte blåser av.
Val av strömaterial
Strömaterial väljs dels efter sina egenskaper, dels efter tillgång. En del kan vara svårnedbrytbart, och då finns risk att matavfallet ligger och ruttnar – det blir ingen "bakningsprocess". Tänk på att strömaterialet inte ska vara giftigt (behandlat trä).
Sågspån passar utmärkt i komposten för matavfall pga sin sugande förmåga.
Kutterspån håller materialet luftigt.
Löv är inspiration för maskar. Undvik eklöv som är svårnedbrytbara.
Jord – näringsfattig jord får ny energi!
Trädgårdskompost – dock inte hela grenar osv….
Halm är svårnedbrytbart – matavfallet ruttnar mellan de oförstörda stråna. Men tillsammans med dynga går det bra!
Rivet, poröst papper kan fungera – rekommenderas inte som enda strömaterial.
Torv är en ändlig resurs som fungerar utmärkt, men ska användas sparsamt!
Obalans i komposten?
En kompost kan börja lukta, få flugor eller myror, den kan verka för kall eller kanske rentav ha frusit. Vad gör man? Läs...
Önskas rådgivning?
Kontakta Barbro Sterner
tel: 0225-341 99
e-post: barbro.sterner@hedemora.se
Obalans i komposten